P
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
POME-PORT
PAGO-PAUL PAUL-PAVI PECC-PENF PENF-PETE PETE-PFAL PHIL-PINE PINE-POLR POME-PORT PORT-PREM PREM-PRIO PRIO-PUTT
Bara 4,5 NJP- och 5,0 NJP-viner (Nenad Jelisic Poäng) är redovisade som bästa årgångar.
Om för något vin bakom "bästa årgångar" står "inga" betyder det att ingen av vinets årgångar fick 4,5 NJP eller 5,0 NJP.
Pomerol, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Libournais (Högra Strand) som i sin tur tillhör vinregionen Bordeaux. Pomerol är både den minsta appellationen i Bordeaux och den som producerar några av de mest dyra vinerna i den. Pomerol är också den enda av de viktigaste appellationerna som har aldrig genomgått någon klassificering av sina viner/vinslott. Appellationen har 813 ha planterade med vin och den genomsnittliga avkastningen ligger på 42 hl/ha. Majoriteten av Pomerols viner brukar nå sin topp inom maximum 6 år medan dess bästa viner oftast kan lagras mellan 15 och 25 år, och i vissa fall över 40 år. Ett bra gjort Pomerol-vin bör vara ett kryddigt, koncentrerat, komplext och fruktrikt vin med smak av plommon, mogna körsbär och hallon, och ibland tryffel. (2024-04)
Pomerol bästa vinhus, Château L'Eglise Client, Château Hosanna, Château La Conseillante, Château L'Évangile, Château Lafleur, Château Le Pin, Château Pétrus, Château Trotanoy och Vieux Château Certan. (2024-04)
Pomerol bästa årgångar, 1945, 1947, 1950, 1961, 1964, 1970, 1975, 1982, 1989, 1990, 1995, 1998, 2000, 2005, 2008, 2009, 2010, 2015, 2016 och 2019. (2024-04)
Pomerol druvor, dominerar Merlot (70%) följd av Cabernet Franc (25%) med små mängder av Cabernet Sauvignon (5%). (2024-04)
Pomerol jordmån, dominerar grus och lera, som är järnrika. Vid gränsen mot La Lande Pomerol dominerar grus blandad med sand. (2024-04)
Pommard, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Côte de Beaune som i sin tur tillhör vinregionen Bourgogne. Appellationen som består av 27 Premier Cru-lägen. Inga Grand Cru-lägen. (2024-04)
Pommard druvor, nästan bara Pinot Noir. (2024-04)
Pommard jordmån, varierar. Rödaktig lera och lera med kalksten. (2024-04)
Pommery, Cuvée Louise (vitt torrt blandat mousserande vin; 60% eller mer Chardonnay och 40% eller mindre Pinot Noir), Champagne, Frankrike, bästa årgångar, t.o.m. årgång 2006 inga. (2024-04)
Pommery, Cuvée Louise, Rosé (rosé torrt blandat mousserande vin; Pinot Noir och Chardonnay), Champagne, Frankrike, bästa årgångar, t.o.m. årgång 2004 inga. (2024-04)
Pommery, Grand Cru Royal (vitt torrt blandat mousserande vin; 50% Chardonnay och 50% Pinot Noir), Champagne, Frankrike, bästa årgångar, t.o.m. årgång 2009 inga. (2024-04)
Portvin (port), ett portugisiskt starkvin som görs av ett stort antal druvsorter. De mest använda är Tinta Barroca, Tinta Cão, Tinta Roriz (Tempranillo), Touriga Francesa och Touriga Nacional. De vita portviner tillverkas på samma sätt som de röda portvinerna. Den enda skillnaden är att man använder gröna druvor som Donzelinho Branco, Esgana-Cao, Folgasão, Gouveio, Malvasia Fina, Rabigato och Viosinho i stället för blå. Portvins framställningsprocess går till enligt följande: druvorna skördas per hand, efter skörden levereras druvorna till vineriet, avstjälkas och läggs i låga stenkaren (lagares) där de trampas antigen av riktiga fötter eller av mekaniserade fötter, sedan jäses musten tillsammans med skalen i stenkaren eller i rostfria ståltankar tills den har en alkoholstyrka på 6 till 8% då förstärkts den till 19 till 21% med 77% vinsprit. Det vanliga är att man först avlägsnar skalen innan man tillsätter vinspriten, men vissa vintillverkare gör tvärtemot. Nu måste vinet lagras i stora ekfat i några år innan det släps på marknaden. Till skillnad från sherry förstärks vinet innan vinets jäsning är färdig. Portvin framställs i flera olika stilar: Colheita (ett portvin som måste göras av druvor från en enda årgång, som måste lagras på små ekfat minimum 7 år innan det börjar buteljeras samt som kan lagras på små ekfat så många som 50 år eller mer innan det börjar buteljeras), Garrafeira (ett sällsynt portvin som måste göras av druvor från en enda årgång och som måste lagras både på stora ekfat, mellan 3 och 6 år, och i stora glasbehållare, minst 8 år), Late Bottled Vintage (ett portvin som måste göras av druvor från en enda årgång och som måste lagras på stora ekfat mellan 4 och 6 år; längre än Vintage port), Ruby (det enklaste portvinet), Single Quinta Vintage (ett portvin som görs på samma sätt som Vintage port, men det måste komma från ett enda vinhus och det tillverkas när årgångens kvalité inte är tillräcklig bra för att vara Vintage port), Tawny (ett portvin som måste göras av portviner från flera årgångar och som måste lagras på stora ekfat från 2 år, den enklare versionen, till uppemot 40 år) och Vintage (ett portvin som måste göras av druvor från en enda årgång och som måste lagras på stora ekfat mellan 18 månader och 30 månader; kortare än Late Bottled Vintage port). (2024-04)
