S
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
SAIN-SAIN
SAAL-SAIN SAIN-SAIN SAIN-SASS SASS-SAVO SAXU-SCRE SCRE-SICI SIGN-SONO SONO-STAG STAG-SÖDR
Bara 4,5 NJP och 5,0 NJP-viner (Nenad Jelisic Poäng) är redovisade som bästa årgångar.
Om för något vin bakom "bästa årgångar" står "inga" betyder det att ingen av vinets årgångar fick 4,5 NJP eller 5,0 NJP.
Saint Émilion Premier Grand Cru Classé A enligt 1996 Års Klassificering, till denna kvalitetsklass tillhör två vinslott: Château Ausone och Château Cheval Blanc. (2012-05)
Saint Émilion Premier Grand Cru Classé A enligt 2012 Års Klassificering, till denna kvalitetsklass tillhör fyra vinslott: Château Angélus, Château Ausone, Château Cheval Blanc och Château Pavie. (2012-10)
Saint Émilion Premier Grand Cru Classé B enligt 1996 Års Klassificering, till denna kvalitetsklass tillhör elva vinslott: Château Angélus, Château Beauséjour, Château Beau-Séjour Bécot, Château Belair-Monange, Château Canon, Château Figeac, Château La Gaffelière, Château Magdelaine, Château Pavie, Château Trotte Vieille samt Clos Fourtet. (2012-05)
Saint Émilion Premier Grand Cru Classé B enligt 2012 Års Klassificering, till denna kvalitetsklass tillhör fjorton vinslott: Château Beauséjour, Château Beau-Séjour Bécot, Château Belair-Monange, Château Canon, Château Canon-la-Gaffelière, Château Figeac, Château La Gaffelière, Château Larcis Ducasse, Château Pavie-Macquin, Château Troplong Mondot, Château Trotte Vieille, Château Valandraud, Clos Fourtet samt La Mondotte. (2012-10)
Saint Estèphe, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Médoc som i sin tur tillhör vinregionen Bordeaux. Av de 61 klassificerade vinslotten (se 1855 Års Klassificering) tillhör 5 till appellationen. Av de 5, 2 är klassade som Deuxièmes Crus (Château Cos d'Estournel och Château Montrose), 1 som Troisièmes Crus (Château Calon-Ségur), 1 som Quatrièmes Crus (Château Lafon-Rochet) samt 1 som Cinquièmes Crus (Château Cos Labory). Appellationen har 1,255 ha. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 44 hl/ha. Saint Estèphes viner anses vara de mest tanninrika och de som har den långsammaste utvecklingen i Haut-Médoc. De bästa vingårdarna i appellationen ligger på grus. Oberoende det som skrevs innan, under de mycket torra och varma åren ger de vingårdarna planterade på lera mycket bättre årgångar än de planterade på grus. Det är tack vare att den täta leran håller vatten längre inom sina porer under de torra och varma åren än det höga porösa gruset. (2012-10)
Saint Estèphe bästa vinhus, Château Cos d'Estournel och Château Montrose. (2012-05)
Saint Estèphe bästa årgångar, 1945, 1949, 1953, 1959, 1961, 1970, 1982, 1985, 1986, 1990, 1996, 2000, 2003, 2005, 2009, 2010 och 2015. (2018-11)
Saint Estèphe druvor, mest Cabernet Sauvignon (51%) och Merlot, men det finns små mängder av Cabernet Franc och Petit Verdot. (2012-05)
Saint Estèphe jordmån, sandigt grus ovanpå ortsten (också kallad skenhälla) och i vissa fall ovanpå lera eller stenig lera eller märgel eller kalksten. Ortstenen ligger ganska djupt, som är bra med hänsyn taget till att den är så mycket hård att rötterna inte kan penetrera den. (2014-08)
Saint Joseph, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Norra Rhône som i sin tur tillhör vinregionen Rhône. Appellationen har 1,215 ha. Klimatet är kontinentalt. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 33 hl/ha. I denna appellation får 10% av vita viner gjorda av Marsanne och Roussanne blandas in i röda viner som är till 100% gjorda av Syrah. Syrah är den enda rödvinsdruvan som får användas i denna appellation. Majoriteten av Saint Joseph-röda viner bör drickas unga, runt 2 till 6 år gamla. Men, det finns speciella cuvéer från äldre vinstockar och specifika platser som kan lagras uppemot 12 år. För vita viner gjorda av Marsanne med en liten procent av Roussanne gäller också att de bör drickas unga, men denna gång runt 2 till 3 år gamla. De bästa av Saint Joseph-vita och röda vinerna kan lagras uppemot 12 år. (2016-05)
Saint Joseph bästa årgångar, 1929, 1947, 1978, 1999, 2003, 2009, 2010 och 2015. (2016-05)
Saint Joseph druvor, Syrah (står för 91% av odlade druvor) för röda viner, och Marsanne och Roussanne för vita viner. (2016-05)
Saint Joseph jordmån, skiffer och gnejs ovanpå granitisk berggrund. Vingårdarna har sydlig/sydöstlig exponering. (2011-01)
Saint Julien, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Médoc som i sin tur tillhör vinregionen Bordeaux. Appellationen består av 910 hektar. Av de 61 klassificerade vinslotten (se 1855 Års Klassificering) tillhör 11 till appellationen. Av de 11 tillhör 5 (Chateau Ducru-Beaucaillou, Château Gruaud-Larose, Château Léoville-Barton, Château Léoville-Las-Cases och Château Léoville-Poyferré) till Deuxièmes Crus, 2 (Château Lagrange och Château Langoa-Barton) till Troisièmes Crus samt 4 (Château Beychevelle, Château Branaire-Ducru, Château Saint-Pierre och Château Talbot) till Quatrièmes Crus. Det finns bara 20 vinhus (vinslott) i Saint Julien och av de tillhör 11 till de klassificerade vinslotten dvs 55% av vinslotten i Saint Julien är klassificerade. Detta faktum är imponerande. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 45 hl/ha. Saint Julien är den mest underskattade appellationen i vindistriktet Médoc. (2014-12)
Saint Julien bästa vinhus, Château Branaire-Ducru, Chateau Ducru-Beaucaillou, Château Léoville-Las-Cases och Château Léoville-Poyferré. (2012-05)
Saint Julien bästa årgångar, 1945, 1949, 1953, 1959, 1961, 1970, 1982, 1985, 1986, 1990, 1996, 2000, 2003, 2005, 2009, 2010 och 2015. (2018-11)
Saint Julien druvor, Cabernet Sauvignon står för 63%, Merlot 20-25% och Cabernet Franc med Petit Verdot 10-15% av odlade druvor i appellationen. (2011-09)
Saint Julien jordmån, grus som är blandad med lera.
Saint-Péray, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Norra Rhône som i sin tur tillhör vinregionen Rhône. Appellationen har 75 ha. Klimatet är kontinentalt. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 29 hl/ha. Kooperativet Cave de Tain l'Hermitage producerar 50% av appellationens viner. (2011-01)
