

S
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
SAIN-SAIN
SAAL-SAIN SAIN-SAIN SAIN-SAIN SAIN-SAIN SAIN-SALV SANC-SARD SARD-SAUM SAUM-SAUM SAUM-SAVI SAVO-SAXU SAXU-SCHR SCHR-SCRE SCRE-SHAF SHAF-SICI SICI-SOCK SOCK-SONO SORT-SPOT SPRI-STAG STAG-SUPE SÖDR-SÖDR
Bara 4,5 NJP och 5,0 NJP-viner (Nenad Jelisic Poäng) är redovisade som bästa årgångar.
Om för något vin bakom "bästa årgångar" står "inga" betyder det att ingen av vinets årgångar fick 4,5 NJP eller 5,0 NJP.
Saint Émilion Grands Crus Classé enligt 2022 Års Klassificering, till denna kvalitetsklass tillhör sjuttioett vinslott (châteaux): Château Badette, Chateau Balestard La Tonnelle, Château Barde-Haut, Château Bellefont Belcier, Château Bellevue, Château Berliquet, Château Boutisse, Château Cadet-Bon, Château Cap de Mourlin, Château Chauvin, Château Clos de Sarpe, Château Corbin, Château Corbin Michotte, Château Côte de Baleau, Château Croix de Labrie, Château Dassault, Château de Ferrand, Château de Pressac, Château Destieux, Château Faugeres, Château Fleur Cardinale, Château Fombrauge, Chateau Fonplegade, Château Fonroque, Château Franc Mayne, Château Grand Corbin, Château Grand Corbin-Despagne, Château Grand-Mayne, Château Guadet, Château Haut Sarpe, Château Jean Faure, Château La Commanderie, Château La Confession, Château La Couspaude, Château La Croizille, Château La Dominique, Château La Fleur Morange, Château La Marzelle, Château La Serre, Château La Tour Figeac, Château Laniote, Château Larmande, Château Laroque, Château Laroze, Château Le Chatelet, Château Le Prieuré, Château Mangot, Château Monbousquet, Château Montlabert, Château Montlisse, Château Moulin du Cadet, Château Peby Faugeres, Château Petit Faurie de Soutard, Château Ripeau, Château Rochebelle, Château Rol Valentin, Château Saint Georges (Côte Pavie), Château Sansonnet, Château Soutard, Château Tour Baladoz, Château Tour Saint Christophe, Château Villemaurine, Château Yon-Figeac, Clos Badon Thunevin, Clos de l'Oratoire, Clos des Jacobins, Clos Dubreuil, Clos Saint-Julien, Clos Saint-Martin, Couvent des Jacobins samt Lassegue. (2026-06)
Saint Estèphe, en fransk appellation som tillhör appellationen Haut-Médoc som i sin tur tillhör vindistriktet Médoc som i sin tur tillhör vinregionen Bordeaux. Av de 61 klassificerade vinslotten (se 1855 Års Klassificering) tillhör fem till appellationen. Av de fem, två är klassade som Deuxième Cru (Château Cos d'Estournel och Château Montrose), ett som Troisième Cru (Château Calon Ségur), ett som Quatrième Cru (Château Lafon-Rochet) samt ett som Cinquième Cru (Château Cos Labory). Appellationen har 1,255 ha planterade med vindruvor. Den genomsnittliga avkastningen ligger på 44 hl/ha. Saint Estèphes viner anses vara de mest tanninrika och de som har den långsammaste utvecklingen i Haut-Médoc. De bästa vingårdarna i appellationen ligger på grus. Oberoende det som skrevs innan, under de mycket torra och varma åren ger de vingårdarna planterade på lera mycket bättre årgångar än de planterade på grus. Det är tack vare att den täta leran håller vatten längre inom sina porer under de torra och varma åren än det höga porösa gruset. (2026-06)
Saint Estèphe bästa vinhus, Château Cos d'Estournel och Château Montrose. (2026-06)
Saint Estèphe bästa årgångar, 1900, 1921, 1924, 1926, 1928, 1929, 1934, 1937, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953, 1955, 1959, 1961, 1962, 1964, 1966, 1970, 1971, 1975, 1978, 1982, 1983, 1985, 1986, 1988, 1989, 1990, 1995, 1998, 2000, 2005, 2008, 2009, 2010, 2012, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020, 2022 och 2023. (2026-07)
Saint Estèphe druvor, mest Cabernet Sauvignon (50%) och Merlot (40%). Det finns också små mängder av Cabernet Franc (7%) och Petit Verdot (3%). (2026-06)
Saint Estèphe jordarter, sandigt grus ovanpå skenhälla (skenhälla bildas genom tillförsel av järnrik, humusrik, kiselsyrerik och kalciumkarbonatrik vatten i mark som gör att sanden/jorden hårdnar till sten liknande konsistens) och i vissa fall ovanpå lera eller stenig lera eller märgel (en lerig jordart som innehåller mycket kalk) eller kalksten. Skenhällan ligger ganska djupt, som är bra med hänsyn taget till att den är så mycket hård att rötterna inte kan penetrera den. (2026-06)
Saint Joseph, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Norra Rhône som i sin tur tillhör vinregionen Rhône. Appellationen har 1,504 ha planterade med vindruvor. Saint-Josephs vingårdar är planterade på branta sluttningsterrasser som är många århundraden gamla. Klimatet är semikontinentalt med Medelhavsinfluenser. Den genomsnittliga avkastningen ligger på mycket låga 29 hl/ha. I denna appellation får 10% av vita viner gjorda av Marsanne och Roussanne blandas in i röda viner som är annars till 100% gjorda av Syrah. Syrah är den enda rödvinsdruvan som får användas i denna appellation. Saint Josephs Syrah-viner är kraftfulla, kryddiga (svartpeppar, lagerblad, viol, lakrits, skogshallon och charkuterier), mörk bärfruktiga (svarta vinbär, mörka körsbär, björnbär och katrinplommon) och tanninrika. Majoriteten av Saint Josephs Syrah-vinerna bör drickas unga, runt 2 till 6 år gamla. Men, det finns speciella cuvéer från äldre vinstockar och specifika platser som kan lagras uppemot 12 år. Saint Josephs Roussanne-viner är torra, friska till mycket friska, fylliga, fruktiga, aromatiska (aprikos, persikor, mogna gula päron och hagtorn) och blommiga (kaprifol, örtte, vildblommor, kamomill och narcisser). Med åldern börjar de dofta och smaka honung, bivax, marsipan och rostade nötter. För vita viner gjorda av Marsanne med en liten procent av Roussanne gäller att de bör drickas unga, runt 2 till 3 år gamla. De bästa av Saint Joseph-vita och röda vinerna kan lagras uppemot 12 år. (2026-06)


NJ Wines
![]() | ![]() | ![]() | ![]() | ![]() | ![]() |
|---|





