C

 

A   B   C   D   E   F   G   H   I   J   K   L   M   N   O   P   Q   R   S   T   U   V   W   X   Y   Z   Å   Ä   Ö

 

CHÂT(D'YQU)-CHIL

 

CABE-CARM   CARM-CENT   CENT-CHAM   CHAM-CHAM   CHAM-CHÂT   CHÂT(BALE)-CHÂT(BRAN)   CHÂT(BRAN)-CHÂT(CHEV)   CHÂT(CHEV)-CHÂT(DAUG)   CHÂT(DAUZ)-CHÂT(DEST)   CHÂT (DOIS)-CHÂT(GAZI)   CHÂT(GISC)-CHÂT(HAUT)   CHÂT(HAUT)-CHÂT(LACL)   CHÂT(LACL)-CHÂT(LAFO)   CHÂT(LAGA)-CHÂT(LATO)   CHÂT(LATO)-CHÂT(LÉOV)   CHÂT(LEPR)-CHÂT(MARQ)   CHÂT(MARQ)-CHÂT(OLIV)   CHÂT(OLIV)-CHÂT(PÉTR)   CHÂT(PÉTR)-CHÂT(ROCH)   CHÂT(ROLL)-CHÂT(VILL)   CHÂT(D'YQU)-CHIL   CHIL-CLOS   CLOS-COLD   COLD-CÔTE   CÔTE-CÔTE   CÔTE-CÔTE   CÔTE-CUVÉ

 

 

Bara 4,5 NJP- och 5,0 NJP-viner (Nenad Jelisic Poäng) är redovisade som bästa årgångar.

 

Om för något vin bakom "bästa årgångar" står "inga" betyder det att ingen av vinets årgångar fick 4,5 NJP eller 5,0 NJP.

 

 

Château d'Yquem, ett franskt vinslott som ligger i appellationen Sauternes och som enligt 1855 års klassificering klassades som Premier Cru Supérieur. Château d'Yquem var enda vinslott från appellationen Sauternes som fick denna klass. Vinslottet har 113 hektar och dess jordmån består av flata stenar och grovgrus ovanpå lera. Jordmånen av sådan sammansättning som slottets karakteriseras av dåliga dräneringsegenskaper. Jordmånens dåliga dräneringsegenskaper i kombination med att det finns flera källor runt slottet har påtvingat installation av 100 km dräneringsrör. Slottets vingårdar är planterade med Sémillon (80%) och Sauvignon Blanc (20%). Varje år, 2-3 hektar av vinrankor som anses för gamla röjs och jorden lämnas ligga i träda i ett år. Sedan tar det minst fem år innan de nya vinrankorna börjar producera druvor som kan användas för vinframställning. Planteringstätheten ligger på 6,600 plantor per hektar. (2011-10)

 

Château d'Yquem, ett franskt vin som kommer från Château d'Yquem. Vinet består av 80% Sémillon och 20% Sauvignon Blanc. Genomsnittlig avkastning ligger på otroliga 9 hl/ha (år 2000 var den så låg som 2,5 hl/ha), jämfört med den vanliga 12-20 hl/ha i Sauternes. Skörden varar i genomsnitt 25 dagar utspritt på 6 veckor. De skördade druvorna är både botrytiserade och har uppnått maximal koncentration. Jäsningen sker under kontrollerad temperatur på 100% nya ekfat och pågår under ca 14 dagar, i vissa fall pågår jäsningen upp till 42 dagar. Endast den naturliga jästen som kommer från vingårdar används. Vinet kommer nu att lämnas ligga på faten under en period av 30 månader. Under lagringen tappas vinet om 4 gånger per år. För 20 år sedan hade Château d'Yquem en sockerhalt mellan 80 och 120 gram per liter och idag ligger sockerhalten mellan 120 och 140 gram per liter. Château d'Yquem, som kännetecknas av koncentration, komplexitet, sötma och en relativt hög vinsyra, har en enorm lagringspotential uppemot 100 år. (2014-03)

 

Château d'Yquem (vitt sött blandat vin), Premier Cru Supérieur enligt 1855 Års Klassificering för Sauternes och Barsac, Sauternes, Graves, Bordeaux, Frankrike, bästa årgångar, 1811, 1847, 1899, 1921, 1934, 1937, 1945, 1947, 1949, 1953, 1955, 1967, 1971, 1975, 1976, 1983, 1986, 1988, 1989, 1990, 1995, 1996, 1997, 2001, 2003, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017. (2020-04)

 

Cheval des Andes (rött torrt blandat vin), Vistalba, Mendoza, Argentina, bästa årgångar, t.o.m. årgång 2005 inga; 2006, 2013, 2014, 2015 och 2016. (2020-04)

 

Chianti, en italiensk appellation som tillhör vinregionen Toscana och som består av åtta DOCG-zoner (DOCG-appellationer): Chianti Classico, Chianti Colli Aretini, Chianti Colli Senesi, Chianti Colli Fiorentini, Chianti Colline Pisane, Chianti Montalbano, Chianti Montespertoli samt Chianti Rufina. (2013-02)

 

Chianti, flera DOCG-vintyper. För att vinet får kallas Vecchio måste det lagras i två år, tre år för Riserva. Från och med årgång 2010 finns en ny vinklass: Gran Selezione. För denna klass måste vinet lagras i 2 år och 6 månader, av dessa 30 månader minst 3 månader på flaska, och alla druvor måste komma från en och samma egendom. I Chianti-vinet brukade det ingå tre blå druvor och två gröna druvor. Proportionerna var följande: Sangiovese 75-90% och Canaiolo Nero 10-20% (blå druvor); Trebbiano och Malvasia 5-10% (gröna druvor) samt max 10% andra druvor. Sedan 2006 är det förbjudet att tillsätta gröna druvor. Nuförtiden måste Chianti-vinet bestå av: 80-100% Sangiovese och 0-20% av en eller flera tillåtna druvor (Canaiolo Nero, Merlot samt Cabernet Sauvignon). Det finns tre skolor: 1. traditionell skola, 2. mellanskola samt 3. modern skola. Den traditionella skolan lagrar vinerna på stora ekfat och använder sällan eller aldrig 225 liters ekfat (barrique). Den mellanskolan lagrar vinerna på stora ekfat och använder 225 liters ekfat (barrique). Den moderna skolan gör allt för att få mörkare och mer internationell anpassade viner. Ett bra Chianti-vin kan lagras i 10 till 20 år. (2013-05)

 

Chianti bästa årgångar, 1975, 1985, 1988, 1990, 1995, 1996, 1997, 1999, 2001, 2004, 2006, 2010, 2013, 2015 och 2016. (2020-01)

 

Chianti Classico, en zon inom appellationen Chianti, består av 9 zoner: Barberino Val d’Elsa, Castellina in Chianti, Castelnuovo Berardenga, Gaiole in Chianti, Greve in Chianti, Poggibonsi, Radda in Chianti, San Casciano Val di Pesa och Tavarnelle Val di Pesa. (2012-10)

 

Chianti druvor, dominerar Sangiovese, Canaiolo Nero, Trebbiano och Malvasia. (2011-09)

 

Chianti jordmån, mycket varierande. De mest eftersökta jordarterna är galestro (skiffer) och alberese (en blandning av grusig lera och kalksten). (2011-09)

 

Chianti Riserva, måste lagras minst 3 år, varav minst 3 månader på flaska. (2011-09)

 

Chile, har 130,362 ha planterade med druvor. (2015-08)

 

Föregående sida   Nästa sida

NJ Wines

Copyright© 2006-2021 NJ Wines. All Rights Reserved.