C

 

A   B   C   D   E   F   G   H   I   J   K   L   M   N   O   P   Q   R   S   T   U   V   W   X   Y   Z   Å   Ä   Ö

 

CHAM-CHAM

 

CABE-CARM   CARM-CENT   CENT-CHAM   CHAM-CHAM   CHAM-CHÂT   CHÂT(BALE)-CHÂT(BRAN)   CHÂT(BRAN)-CHÂT(CHEV)   CHÂT(CHEV)-CHÂT(DAUG)   CHÂT(DAUZ)-CHÂT(DEST)   CHÂT(DOIS)-CHÂT(GAZI)   CHÂT(GISC)-CHÂT(HAUT)   CHÂT(HAUT)-CHÂT(LACL)   CHÂT(LACL)-CHÂT(LAFO)   CHÂT(LAGA)-CHÂT(LATO)   CHÂT(LATO)-CHÂT(LÉOV)   CHÂT(LEPR)-CHÂT(MARQ)   CHÂT(MARQ)-CHÂT(OLIV)   CHÂT(OLIV)-CHÂT(PÉTR)   CHÂT(PÉTR)-CHÂT(ROCH)   CHÂT(ROLL)-CHÂT(VILL)   CHÂT(D'YQU)-CHIL   CHIL-CLOS   CLOS-COLD   COLD-CÔTE   CÔTE-CÔTE   CÔTE-CÔTE   CÔTE-CUVÉ

 

 

Bara 4,5 NJP och 5,0 NJP-viner (Nenad Jelisic Poäng) är redovisade som bästa årgångar.

 

Om för något vin bakom "bästa årgångar" står "inga" betyder det att ingen av vinets årgångar fick 4,5 NJP eller 5,0 NJP.

 

 

Chambolle-Musigny, en fransk appellation som tillhör vindistriktet Côte de Nuits som i sin tur tillhör vinregionen Bourgogne. Appellationen som består av 2 Grand Cru-lägen och 25 Premier Cru-lägen. Båda två Grand Cru-lägen har sina egna appellationer. Till de två Grand Cru-lägena tillhör: Bonnes-Mares and Musigny, och till de 25 Premier Cru-lägena tillhör: Aux Beaux Bruns, Aux Combottes, Aux Echanges, Derrière la Grange, La Combe d'Orveaux, Les Amoureuses, Les Baudes, Les Borniques, Les Carrières, Les Chabiots, Les Charmes, Les Chatelots, Les Combottes, Les Cras, Les Feusselottes, Les Fuées, Les Grands Murs, Les Groseilles, Les Gruenchers, Les Hauts Doix, Les Lavrottes, Les Noirots, Les Plantes, Les Sentiers och Les Véroilles. Som det bästa Premier Cru-läget anses Les Amoureuses och som det näst bästa anses Les Charmes. Appellationen har 179 ha. Den tillåtna avkastningen ligger på 40 hl/ha medan den genomsnittliga ligger på 38 hl/ha. Härifrån kommer de mest parfymerade och elegantaste vinerna för vindistriktet Côte de Nuits. Ett Grand Cru-vin bör drickas 7 till 15 år gammal, ett Premier Cru-vin 4 till 10 år gammal samt ett Villages-vin 2 till 7 år gammal. (2012-11)

 

Chambolle-Musigny bästa årgångar, 1929, 1966, 1969, 1978, 1990, 2005, 2010, 2015 och 2016; ej 2017. (2019-12)

 

Chambolle-Musigny druvor, av de 179 ha planterade med vin är bara 0.66 hektar planterade med Chardonnay och alla av de ligger i Grand Cru-lägen (vingården) Musigny, resten är planterade med Pinot Noir. (2012-11)

 

Chambolle-Musigny jordmån, blandad jord. Ovanpå kalksten ligger en lager bestående av märgel (lerig jordart som innehåller mycket kalk), grus och lera. (2012-01)

 

Chamonix, Chardonnay (vitt torrt vin), Franschhoek, Sydafrika, bästa årgångar, t.o.m. årgång 2015 inga. (2019-12)

 

Chamonix, Chardonnay, Reserve (vitt torrt vin), Franschhoek, Sydafrika, bästa årgångar, t.o.m. årgång 2015 inga. (2019-12)

 

Champagne, en fransk vinregion. Känd för sina mousserande viner. Består av 5 vindistrikt: 1. Aube (kallas också Côte des Bar, 7,721 ha eller 23% av distriktens yta som är planterad med druvor), 2. Côte des Blancs (4,351 ha eller 13%) 3. Côte de Sézanne (1,944 ha eller 6%), 4. Montagne de Reims (7,959 ha eller 24%) samt 5. Vallée de la Marne (11,593 ha eller 34%). Vinregionen har 33,568 ha. Det finns 324 byar i Champagne och alla är klassificerade i procent (80 till 100%) enligt Echelle des Crus, där de bästa vingårdarna får 100% av maxpriset för druvorna. Regionen har 17 Grand Cru-byar som alla är klassificerade som 100% och som alla ligger i de tre mest kända vindistrikt. 9 av de ligger i Montagne de Reims, 6 i Côte des Blancs och 2 i Vallée de la Marne. De bästa Chardonnay druvorna odlas i Côte des Blancs och många hävdar att majoriteten av de bästa vingårdarna ligger på de mellersta sluttningarna av Le Mesnil-sur-Oger. De bästa Pinot Noir druvorna odlas på södra sluttningar av Ambonnay och Bouzy samt norra sluttningar av Verzenay och Verzy. Årligen produceras 385 miljoner flaskor dvs den genomsnittliga avkastningen ligger på otrolig höga 86 hl/ha. (2012-10)

 

Champagne, ett mousserande vin från Frankrikes vinregion Champagne. Det är bara de mousserande vinerna från Champagne som får kallas champagne.

 

Champagne bästa årgångar, 1804, 1811, 1825, 1834, 1846, 1858, 1862, 1870, 1874, 1880, 1884, 1892, 1898, 1899, 1914, 1921, 1947, 1949, 1955, 1959, 1961, 1964, 1966, 1976, 1979, 1982, 1988, 1989, 1990, 1995, 1996, 2008, 2012, 2018, 2019 och 2020. (2021-01)

 

Champagne druvor, Pinot Noir (13,091 ha, 39%), Pinot Meunier (10,742 ha, 32%) och Chardonnay (9,735 ha, 29%). Det finns också 91 ha planterade med Arbanne, Petit Meslier, Pinot Gris och Pinot Blanc. (2012-10)

 

Champagne druvor, endast Pinot Noir och Pinot Meunier (blå druvor) och Chardonnay (grön druva) är tillåtna att användas för framställning av Champagne.

 

Champagne jordmån, 75% av jordmånen består av kalkrik jord (krita, märgel och kalksten). Denna typ av jordmån ger god dränering och förklarar också varför vissa Champagne viner har en distinkt mineral smak. Två olika kritor förekommer: Belimnitkrita och Micrasterkrita, där Belimnitkrita, som dominerar i de flesta Grand Cru-byar, har mer kalk och tack vara det ger druvorna högre vinsyra. Krita fungerar som en naturlig reservoar (håller 300 till 400 liter vatten per kubikmeter), vilket ger vinstockarna tillräckligt med vatten även i de torraste somrarna. Ansträngning, som krävs från vinstockarna för att utnyttja detta vatten sätter vinstockarna under en lagom vattenstress under växtsäsongen, hjälper till att druvorna uppnår den känsliga balansen mellan mognad, syra och smak. I vissa områden av Champagne regionen, kritrika jordar ger vika för områden som har en större andel av märgel, lera och sand som i Vallée de la Marne (väster om Châtillon-sur-Marne) och i bergen som omger Reims (Saint-Thierry, Vallée de l'Ardre och Montagne Ouest). Märgel dominerar i Côte des Bar vingårdar (Bar-sur-Aube och Bar-sur-Seine). Medan vindistrikt Aube skiljer sig från andra distrikt (områden) genom att ha kalkrik jord blandad med lera rika på fossil av små ostron sk Kimmeridge jord. (2012-10)

 

Champagnemetod, varje druvsort jäses var för sig och jäsningen är den samma som för vanligt vitt vin. Efter jäsningen går vinet i vissa fall genom den malolaktiska jäsningen och i vissa fall, när man vill behålla den vassa äpplesyran, inte. När jäsningen och, om den genomförs, den malolaktiska jäsningen (den andra jäsningen) är färdig tappas vinerna om, blandas, får en tillsats av lite socker och jäst och buteljeras. I flaskan påbörjar en ny jäsning (den andra jäsningen eller den tredje jäsningen) som skapar kolsyra. När vinet har jäst färdigt måste det vara i kontakt med sitt jästsediment i minst 15 månader (standardchampagne, ej från en och samma årgång) respektive minst 36 månader (årgångschampagne). När lagringen är avslutad placeras flaskorna med halsen neråt i träställningar under en lutning av 45 grader och sedan lutas flaskorna stegvis till en lutning av 90 grader. Nu är det dags att börja vrida flaskorna (remuage). Denna process tar i genomsnitt 8 dagar, om den utförs av maskiner, respektive 56 dagar, om den utförs manuellt, och genom den samlas jästsediment i flaskhalsen. Jästsedimentet i flaskhalsen fryses ner och skjuts ut (dégorgement). Nu fylls lite specialvin (dosage) på, flaskan skakas om för att det specialvinet blandas med champagnen och champagnen är klar att korkas och säljas. (2011-03)

 

Champagnemetod för Rosé Champagne, till skillnad till vanligt Champagne görs det Rosé Champagne genom en kort macereringen av skal (Pinot Noir eller Pinot Meunier) tillsammans med musten innan den första jäsningen påbörjas eller görs genom att tillsätta lite rött vin (10 till 20% av Pinot Noir och/eller Pinot Meunier) innan den andra jäsningen på flaskan påbörjas. (2016-12)

 

Föregående sida   Nästa sida